I de sju ändamål Citytunneln måste uppfylla finns tre punkter som är direkt miljöanknutna.
Citytunneln är i sig ett miljöprojekt som inte bara kommer avlasta Kontinentalbanan från miljöproblemen – den spelar också en viktig roll genom att den kommer utveckla kollektivtrafiksystemet och minska biltrafiken. Citytunneln är också det enda alternativ som uppfyller Citytunnelprojektets alla sju ändamål för järnvägsbygget.
Enligt dessa ska Citytunneln
- Öka konkurrenskraften för den spårburna kollektivtrafiken i Skåne.
- Minska miljöproblemen längs Kontinentalbanan.
- Vara ett steg i riktning mot ett miljöanpassat transportsystem och ett långsiktigt hållbart samhälle.
Alternativa lösningar redovisas
Olika sträckningar och utformningsalternativ har undersökts och redovisades i den miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som följde med Järnvägsutredningen. Alternativens konsekvenser ställdes mot varandra för att underlätta beslut om vilken lösning som uppfyller ändamålen med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö på bästa sätt. Följande alternativ redovisades utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen.
1. Nollalternativet
Nollalternativet, som de övriga alternativen jämförs med, innebär att ingenting görs. Kontinentalbanan bibehålls i sin nuvarande form och med nuvarande trafikintensitet.
Miljöeffekter:
* Ingen förbättring för fjärrtrafiken och ingen utbyggnad av regionaltrafiken och Öresundstrafiken. Malmö C förblir en säckstation och med ökad buss- och biltrafik som följd.
* Oförändrad trafik på Kontinentalbanan och därmed dels ingen minskning av miljöproblemen i stort, dels inget bidrag till ett miljöanpassat transportsystem och långsiktigt hållbart samhälle.
2. Citytunneln
Citytunnelns miljövinster ligger främst i ökat resande med tåg med åtföljande minskning av bil- och busstrafiken.
Miljöeffekter:
* Möjliggör genomgående trafik. Öppnar nytt stationsläge mitt i Malmö. Knyter effektivt samman Öresundstågstrafiken och den regionala trafiken i Skåne. Allt detta främjar den spårburna kollektivtrafiken mer än de andra alternativen.
* Avlastar Kontinentalbanan från nästan all persontågstrafik. Detta reducerar antalet störningstillfällen.
* Citytunneln bedöms bäst bidra till ett miljöanpassat transportsystem och långsiktigt hållbart samhälle genom att tunnelalternativet medför fler tågresenärer än övriga alternativ.
3. Kustbanan
Om man ser enbart till de omedelbara konsekvenserna för människors hälsa och miljön visar Kustbanan minst negativ påverkan, tätt följd av Citytunneln, som näst bästa alternativ. Kustbanan uppfyller dock inte alla de övriga ändamålen.
Miljöeffekter:
* Kortast sträckning för genomresande till Öresundsförbindelsen. Övrig persontrafik gynnas inte. Resande till Malmös centrala och södra delar måste byta till busstrafik. Direkt genomgående regionaltåg från Ystad/Trelleborg norrut medges ej. Den spårburna kollektivtrafiken främjas inte fullt ut.
* Kontinentalbanan avlastas inte från regionaltrafiken.
* Bidraget till ett miljöanpassat transportsystem och långsiktigt hållbart samhälle blir mindre än med Citytunneln.
4. Yttre godsbana G1
Godstrafik går på en yttre godsbana medan persontrafiken bibehålls på Kontinentalbanan.
Miljöeffekter:
* Frigör kapacitet på Kontinentalbanan, men inte tillräckligt för fullt utvecklad regionaltrafik mellan Ystad, Trelleborg och Staffanstorp. Malmö förblir en säckstation vilket förlänger restiderna. Sammantaget främjas den spårburna kollektivtrafiken inte fullt ut.
* Miljöproblemen längs Kontinentalbanan minskar, men till priset av ökade miljöproblem längs Södra stambanan genom Burlöv.
* Bidraget till ett miljöanpassat transportsystem och långsiktigt hållbart samhälle blir mindre än med Citytunneln.
5. Yttre godsbana G2
Den yttre godsbanan utnyttjas här i huvudsak av de persontåg, Öresundstågen och fjärrtrafiken, som ska till Köpenhamn. Malmö får två stora stationer, Malmö C och Malmö Syd Svågertorp.
Miljöeffekter:
* Gynnar resande förbi Malmö. Öresundstågen stannar endast vid Malmö Syd Svågertorp och blir svårtillgängliga från innerstaden. Byten krävs till regionaltåg eller buss. Regionaltågstraffiken får längre restider. Sammantaget bedöms tågtrafiken i Malmö/Lundområdet minska väsentligt. Den spårburna kollektivtrafiken främjas alltså inte.
* Regionaltågen och två tredjedelar av godstrafiken blir kvar på Kontinentalbanan. Miljöförbättringarna jämfört med nollalternativet bedöms som små.
* Bidrar inte till en ökad tågtrafik och därmed heller inte till ett miljöanpassat transportsystem och långsiktigt hållbart samhälle.
6. Yttre godsbana G2 med snabbspårväg
För att minska nackdelarna i G2-alternativet där genomgående trafik till Danmark endast gör uppehåll vid Malmö Syd Svågertorp, kompletteras G2-alternativet här med en snabbspårvagn mellan Malmö C och Malmö Syd Svågertorp.
Miljöeffekter:
* Möjligheterna att lägga banan genom stadens centrum och samtidigt hålla en tillräckligt hög hastighet är små. Resande till och från Malmö C med Öresundståg får längre restider p g a det perifera stationsläget Malmö Syd Svågertorp. Främjar alltså inte den spårburna kollektivtrafiken fullt ut.
* Miljöproblemen längs Kontinentalbanan minskar, men till priset av ökade miljöproblem längs snabbspårvägen genom innerstaden.
* Bidrar till ett miljöanpassat transportsystem och ett långsiktigt hållbart samhälle, men i mindre grad än Citytunneln.
7. Spårvägstrafik
I detta alternativ kompletteras regionaltrafiken med en ny spårvägslinje från Skanör/Falsterbo via Höllviken och Vellinge till Malmö och vidare till Staffanstorp och Lund.
Miljöeffekter:
* Ersätter viss busstrafik men förstärker inte regionaltågstrafiken. Främjar alltså inte den spårburna kollektivtrafiken fullt ut.
* Förbättrar inte miljösituationen längs med Kontinentalbanan.
* Bidrar inte till en ökad tågtrafik och därmed heller inte till ett miljöanpassat transportsystem och långsiktigt hållbart samhälle.
Skicka e-posta till Citytunneln