Ett av Citytunnelns ändamål är att den färdiga förbindelsen ska bidra till ett miljöanpassat transportsystem och ett långsiktigt hållbart samhälle. Det sker främst genom att fler ges möjlighet att resa kollektivt i stället för att använda bilen.
 |
|
|
Brunn för grundvattenhantering |
Grundvattensänkning och återinfiltration |
Under byggtiden har omgivningen och miljön påverkats på flera sätt. Citytunnelprojektet har prövats enligt miljöbalken, lagen om byggande av järnväg samt plan- och bygglagen. Sverige fick en ny miljöbalk 1999, som i många avseenden utgör en strängare miljölagstiftning än tidigare.
Grundliga miljöprövningar
Konsekvenserna av bygget och driften prövades i miljödomstolen, dels med en obligatorisk prövning av grundvattensänkning och byggande i vatten, dels med en frivillig prövning av miljöfarlig verksamhet. Citytunneln är det första stora infrastrukturprojekt som prövats fullt ut enligt miljöbalken, vilket gör projektet unikt i miljösammanhang.
Citytunnelns ansökan till miljödomstolen lämnades in den 1 mars 2002. Miljödomstolen genomförde i augusti 2004 en förhandling för delen Citytunnelbanan med förbindelsespår i Hyllie/Vintrie innefattande både vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. Domen för denna del avkunnades i december 2004. Den 220 sidor långa domen fastställer i detalj vilka miljövillkor som gäller för projektet, såväl i byggskedet som i driftsskedet. Förhandling i den andra delen, förbindelsespåren i Lockarp, hölls i januari 2005. Dom avkunnades i november samma år.
Miljöprövningen har inneburit att miljödomstolen har fastställt detaljerade villkor för exempelvis hur mycket buller och vibrationer som boende nära arbetsplatserna får utsättas för under byggtiden. Domstolen har också i detalj bestämt hur mycket grundvatten som maximalt får pumpas bort från byggarbetsplatserna och hur stor andel som måste återinfiltreras.
Besluten i miljödomstolen har i sin tur legat till grund för hur avtalen med entreprenörerna utformats. Det har fått konsekvenser för bland annat val av arbetsmetoder, vilka material och kemiska produkter som används och vilka halter av främmande ämnen som får förekomma i projektets avloppsvatten.
Grundvatten och pumpning
Arbetet med Citytunneln innebar att grundvattennivån tillfälligt sänktes längs delar av sträckningen, främst vid Malmö C, station Triangeln, i Holma och Hyllie/Vintrie samt i Lockarp. Omfattande förundersökningar, provborrningar och provpumpningar genomfördes för att bedöma kalkbergets egenskaper och grundvattenflöden. Baserat på dessa fakta ställdes en geohydrologisk modell upp.
Detta har gjorts enligt den obligatoriska prövningen, miljöbalken, kap. 11. Grundvattensänkningen begränsades till de praktiska influensområden definierade i de två miljödomarna, där byggnader, vattentäkter, ytvatten och växtliv kan ha påverkats.
För att begränsa influensområdenas storlek så mycket som möjligt pumpades vatten tillbaka till grundvattenmagasinen. I miljödomarna angavs en minsta andel som måste återinfiltreras för att ta hänsyn till grundvattnet som en resurs. Det senare behandlades i regeringens tillåtlighetsbeslut. Vatten pumpades upp ur marken via uttagsbrunnar inom arbetsområdet och pumpades tillbaka via infiltrationsbrunnar en bit bort. På så sätt bibehölls grundvattennivåerna i området runt om arbetsplatserna.
Grundvattennivåerna övervakades via en rad mätbrunnar. I centrala Malmö finns byggnader som har byggts på grunder som inte tål betydande grundvattensänkningar. Även av det skälet kontrollerades grundvattennivåerna fortlöpande. Söder om tunnelmynningen krävs permanenta grundvattensänkningar på vissa delar av sträckningen för att bibehålla tunnelns stabilitet. Också här begränsas följderna så mycket som möjligt genom att vattnet återinfiltreras.
Träden i centrala Malmö påverkades i huvudsak inte eftersom jordlagren är täta och avsänkningen gjordes i underliggande kalkberg. Däremot var det nödvändigt att ta bort en del träd på de platser där de öppna schakten grävdes. I närheten av schakterna vid Triangeln stödbevattnades träd under somrarna. En viktig lärdom från arbetet med skyddet av träd inom grundvattensänkta områden är behovet av stödbevattning även regniga somrar. Ett exempel är behovet av stödbevattning av träden invid S:t Johanneskyrkan sommaren 2007.
Eftersom tunnlarna kläddes in med betonglining i samma takt som tunnelborrmaskinerna tog sig fram under jord, ledde borrningen av tunnlarna inte till att grundvattennivån behövde sänkas. Inte heller under den framtida driften kommer grundvattennivån att påverkas.
Byggbuller, vibrationer och luftföroreningar
Buller och vibrationer var de mest störande momenten under projektets schakt- och byggtid. Även stomljud, det vill säga ljud som fortplantas genom berggrunden upp i byggnader ovan mark, upplevdes i en del fall som störande. Luftföroreningar förekom främst från de arbetsmaskiner som transporterade material och schaktmassor. Miljödomstolen fastställde nivåer för såväl buller som luftföroreningar.
Bostäder, skolor och annan verksamhet har i en del fall utsatts för märkbara vibrationsnivåer under byggtiden. Byggbuller och vibrationer begränsades i första hand genom val av arbetsmetoder. Där stödväggar byggdes inför schakt av byggroparna, dämpades buller och vibrationer genom val av en viss byggmetod framför en annan. För att minska mängden luftföroreningar var en del maskiner eldrivna. Andra maskiner var utrustade med särskilda dieselmotorer och reningsutrustningar.
I takt med att tunnelborrmaskinerna borrade sig fram under Malmö utsattes vissa byggnaderna ovanför för starkt stomljud. Omfattande information till boende genomfördes i samband med borrningsarbetet. I några fall erbjöds hotellboende för boende.
Stomljud
Åtgärder kommer att vidtas för att i driftskedet dämpa de stomljud som kan komma att uppstå till följd av tågtrafiken i tunnlarna. Med speciella beräkningsmodeller har prognoser gjorts för styrkan på stomljudet i driftskedet. Läs mer om de högdämpade spåren i tunnlarna.
För att dämpa luftburet buller används skärmar och vallar. I driftskedet väntas bullret från järnvägen, med vidtagna skyddsåtgärder, hålla sig inom Trafikverkets och Naturvårdsverkets riktvärden för god miljökvalitet.
Avloppsvatten, avfall och schaktmassor
Avloppsvatten från byggarbetsplatser kan innehålla jord- och kalkpartiklar – liksom låga halter av olja från motorer, formolja och betongrester från betonggjutning. Vattenhanteringen vid Citytunnelns arbetsplatser har omfattat en rad åtgärder, bland annat oljeavskiljning, pH-justering, samt flockning och sedimentering.
Den innersta delen av Inre hamnen vid Skeppsbron har tjänat som sedimenteringsbassäng. Spillvatten har renats från betongslam och andra föroreningar innan det förts ut i Öresund. Avskiljningen, som skedde genom en geotextilskärm, var en viktig åtgärd för att villkoren för utsläpp i havet skulle hållas. Genom olika reningsåtgärder och utjämning av flöden har halterna varit så små att avloppsvattnet kunnat ledas ut i Öresund utan negativ miljöpåverkan.
Citytunnelprojektets verksamhetssystem är upprättat enligt kraven i ISO 9001 (kvalitetsledningssystem) och ISO 14001 (miljöledningssystem).
Schaktmassor transporterades till Norra Hamnen där lagunen fylldes. |
För att undvika att lastbilarna smutsade ner gatorna fanns hjultvättar vid arbetsplatserna |
Fast avfall uppkommer i form av konventionellt byggavfall, rivningsavfall och hushållsavfall från anläggningar för personalen. Endast en liten del av bygg- och rivningsavfallet kräver särskilt omhändertagande.
Rena schaktmassor från projektet inklusive borrmassor transporterades till Norra hamnen för utfyllnad. Massorna har därmed bidragit till en fortsatt utbyggnad av Malmö hamn. Schaktarbetena i projektet är nu avslutade.
För att undvika att lastbilarna smutsade ner gatorna var varje arbetsplats försedd med automatiska avspolningsplatser som spolade lastbilarnas hjul och underreden rena. Schaktmassor från bygget av station Hyllie, förbindelsespåren söder om Annetorpsvägen och i Lockarpsområdet som inte användes till bullervallar, användes i första hand för terrängmodellering. Resten transporterades till Norra hamnen. Misstänkt förorenade schaktmassor från främst Malmö C transporterades till SYSAV för behandling.
Kemiska produkter
Alla kemiska produkter som används i projektet kontrolleras noggrant. Kontrollen sker genom granskning av säkerhetsdatablad och via analys av produkternas fysikaliska och kemiska egenskaper. För produkter som kan komma i kontakt med mark och vatten genomförs även en miljöriskanalys. Den baseras på hantering, arbetsmetoder, använda mängder och användningssätt.
Projektets olika entreprenörer ska godkänna kemiska produkter utifrån fastställda krav. Därefter skickas ansökningar till Citytunnelprojektet för granskning. Handläggningsprocessen innefattar även att Trafikverket ska granska och ta ställning till vissa produkter. I enlighet med projektets miljödomar lämnas information om kemiska produkter till tillsynsmyndigheterna. Totalt har närmare 2 000 ansökningar kommit in från projektets olika entreprenörer.