Ett av Citytunnelns ändamål är att den färdiga förbindelsen ska bidra till ett miljöanpassat transportsystem och ett långsiktigt hållbart samhälle. Främst genom att fler ges möjlighet att resa kollektivt i stället för att använda bilen.
Under byggtiden påverkas naturligtvis omgivning och miljö på flera sätt. Citytunnelprojektet har prövats enligt miljöbalken, lagen om byggande av järnväg samt plan och bygglagen. Sverige fick en ny miljöbalk 1999 som i många avseenden utgör en strängare miljölagstiftning än tidigare.
Frivillig prövning
Konsekvenserna av bygget har prövats i miljödomstolen. Dels med en obligatorisk prövning av grundvattensänkning och byggande i vatten, dels med en frivillig prövning av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Citytunneln är det första stora infrastrukturprojekt som prövats fullt ut enligt miljöbalken, vilket gör det unikt i miljösammanhang. Citytunnelns ansökan till miljödomstolen lämnades in den 1 mars 2002.
Huvudförhandling i delen Citytunnelbanan med förbindelsespår i HyllieVintrie hölls under 2003 och 2004. Domen för denna del avkunnades i december 2004. Den cirka 220 sidor långa domen fastställer i detalj vilka miljövillkor som gäller för projektet, såväl i byggskedet som i driftsskedet. Förhandling i den sista delen, för förbindelsespåren i Lockarp, hölls i januari 2005 och domen avkunnades i november samma år.
Villkor för arbetet
Miljöprövningen har inneburit att miljödomstolen fastställt detaljerade villkor för exempelvis hur mycket buller de som bor nära arbetsplatserna får utsättas för under byggtiden. Domstolen har också i detalj bestämt hur mycket grundvatten som maximalt får pumpas bort från byggarbetsplatserna. Besluten i miljödomstolen har i sin tur legat till grund för hur avtalen med entreprenörerna utformats. Det har fått konsekvenser bland annat för val av arbetsmetoder och vilka material och kemiska produkter som används.
 |
|
Brunn för grundvattenhantering |
 |
|
Grundvattensänkning och återinfiltration |
Grundvattenpåverkan
Arbetet med Citytunneln innebär att grundvattennivån tillfälligt måste sänkas längs delar av sträckningen, främst vid Malmö C, station Triangeln och i Holma. Omfattande förundersökningar, provborrningar och provpumpningar har genomförts för att bedöma kalkbergets egenskaper och grundvattenflöden. Detta har gjorts enligt den obligatoriska prövningen, miljöbalken, kap. 11. Grundvattensänkningen har begränsats till praktiska influensområden, där byggnader, vattentäkter, ytvatten och växtliv kan påverkas.
Vatten pumpas tillbaka
För att influensområdenas storlek ska begränsas så mycket som möjligt pumpas vatten tillbaka till grundvattenmagasinen. Vatten pumpas upp ur marken via uttagsbrunnar nära arbetsområdet och pumpas tillbaka via infiltrationsbrunnar en bit bort. På så sätt bibehålls grundvattennivåerna i området utanför arbetsplatserna. Grundvattennivåerna övervakas via en rad mätpunkter.
I centrala Malmö finns byggnader som byggts på grunder som inte tål grundvattensänkningar. Även av det skälet kontrolleras grundvattennivåerna fortlöpande. Söder om tunnelmynningen görs permanenta grundvattensänkningar på vissa delar av sträckningen. Även här begränsas följderna så mycket som möjligt genom att vattnet återinfiltreras.
Träden i centrala Malmö påverkas inte eftersom deras rötter inte når ner till tunneldjupet. Däremot var det nödvändigt att ta bort en del träd på de platser där de öppna schakten grävts.
Grundvattennivån påverkas inte
Eftersom tunnlarna kläs in med lining i samma takt som tunnelborrmaskinerna tar sig fram under jord, leder borrningen av tunnlarna inte till att grundvattennivån måste sänkas. Inte heller under den framtida driften påverkas grundvattennivån.
Buller och luftföroreningar
Buller och vibrationer är de mest störande momenten under byggtiden. Även stomljud, det ljud som fortplantas genom berggrunden upp i byggnader ovan mark, kan förekomma. Luftföroreningar förekommer främst från de arbetsmaskiner som transporterar material och schaktmassor.
Miljödomstolen har fastställt nivåer för såväl buller som luftföroreningar.
De största bullerstörningarna under byggtiden står schaktning av byggropar, byggande av stödväggar och transporter för. Flest människor bor, arbetar och rör sig runt arbetsområdena vid Malmö C och Triangeln.
Rätt arbetsmetod
Byggbuller och vibrationer begränsas i första hand genom val av arbetsmetoder. Där stödväggar byggts i byggroparna, har buller och vibrationer dämpats markant genom val av en viss byggmetod framför en annan. Bostäder, skolor och annan verksamhet kan under byggskedet tidvis utsättas för vibrationsnivåer som kan vara märkbara.
För att minska mängden luftföroreningar är en del maskiner eldrivna. Andra maskiner är utrustade med särskilda dieselmotorer och reningsutrustningar. Katalysatorreningen reducerar kvävedioxidutsläppen med hela 75 procent. Flera av dieselmotorerna är Euro III-klassade, vilket innebär att de ger betydligt lägre utsläpp av bland annat kväveoxid per förbrukad energimängd än vanliga motorer.
Stomljud
När tunnelborrmaskinerna ska borra sig fram under Malmö kan byggnaderna ovanför utsättas för ett märkbart stomljud. Det lågfrekventa ljud som uppstår när borrmaskinerna borrar kan under kortare perioder innebära störningar. Åtgärder kommer att vidtas för att i driftskedet dämpa de stomljud som uppstår till följd av tågtrafiken i tunnlarna.
Frivilliga skyddsåtgärder
För att dämpa bullret används skärmar och vallar. I driftsskedet väntas bullret från järnvägen – med vidtagna skyddsåtgärder – hålla sig inom Banverkets och Naturvårdsverkets riktvärden för god miljökvalitet.
Avloppsvatten
Avloppsvattnet från byggplatserna kan innehålla jord och kalkpartiklar. Men även låga halter av olja från motorer, formolja och betongrester från betonggjutning, tensider och polymerer från tunnelborrningen och rester av injekteringsmedel. Vattenhanteringen omfattar en rad åtgärder.
Den innersta delen av Inre hamnen vid Skeppsbron har omvandlats till en reningsanläggning där spillvatten renas från betongstoft och andra föroreningar innan det förs vidare ut i Öresund. Avskiljningen är en viktig åtgärd för att innehålla villkoren för utsläpp i havet.
Genom olika reningsåtgärder och utjämning av flöden blir halterna så små att avloppsvattnet kan ledas ut i Öresund utan negativ miljöpåverkan. Citytunnelprojektets verksamhetssystem är upprättat enligt kraven i ISO 9001 (kvalitetsledningssystem) och ISO 14001 (miljöledningssystem).
Avfall och schaktmassor
Schaktmassor transporteras till Norra Hamnen där lagunen fylls. |
För att undvika att lastbilarna smutsar ner gatorna finns hjultvättar vid arbetsplatserna |
Fast avfall bildas i form av ”vanligt” byggavfall, rivningsavfall och hushållsavfall från anläggningar för personalen. Endast en liten del av bygg och rivningsavfallet kräver särskilt omhändertagande. Oljeavfall och kemikalierester omhändertas som farligt avfall. Hushållsavfallet hanteras som hushållssopor.
Rena schaktmassor från bygget av Malmö C och från station Triangeln samt borrmassor transporteras till Norra hamnen för utfyllnad. Schaktmassorna bidrar därmed till fortsatt utbyggnad av hamnen. För att undvika att lastbilarna smutsar ner gatorna är varje arbetsplats försedd med automatiska avspolningsplatser som spolar lastbilarnas hjul och underreden rena.
Rena schaktmassor från bygget av station Hyllie, förbindelsespåren söder om Annetorpsvägen och i Lockarpsområdet som inte används till bullervallar används i första hand för terrängmodellering. Resten transporteras till Norra hamnen.
Granskning av kemiska produkter
Alla kemiska produkter som används kontrolleras noggrant. Kontrollen sker genom granskning av säkerhetsdatablad och via en analys av produkternas fysikaliska och kemiska egenskaper. För produkter som kan komma i kontakt med mark och vatten genomförs även en miljöriskanalys som baseras på hantering, arbetsmetoder, använda mängder och användningssätt.