Citytunneln är ett av de första stora infrastrukturprojekt i Sverige som prövas enligt den nya miljöbalken. Den innebär skärpta krav på många områden, bland annat på samråd med allmänhet, ideella organisationer och myndigheter.
 |
Mars 2002.
Miljöansökan fyllde en hel baklucka.
Vaktmästaren Peter Edenhäll
packade bilen under överinseende
av miljöcontrollern Björn Gillberg. |
Miljöbalken är en paraplylagstiftning som innehåller flera gamla och nya lagar, bland annat den gamla vattenlagen. Citytunnelprojektet prövas enligt miljöbalken, lagen om byggande av järnväg samt plan- och bygglagen.
Citytunnelns ansökan till miljödomstolen i Växjö lämnades in den 1 mars 2002. Den gäller dels en obligatorisk prövning av grundvattensänkning och byggande i vatten, dels en frivillig prövning av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Ansökan, med tillhörande miljökonsekvens-beskrivning, beskriver alla tänkbara miljöeffekter under bygg- och driftskedet.
Det rör sig bland annat om påverkan på grundvattnet, sättningsrisker, buller, vibrationer, stomljud, luftföroreningar, elektromagnetiska fält och hantering av avlopsvatten.
Ansökan beskriver också projektet ur teknisk synvinkel.
Syftet med den frivilliga prövningen är att projektet ska leda till en begränsad miljöpåverkan. Citytunneln är av de första stora infrastrukturprojekten som miljöprövas på det här sättet och processen väntas bli stilbildande för hur andra, liknande projekt prövas i framtiden.
Här kan du ladda hem Ansökan till Miljödomstolen
Tre kapitel centrala
Citytunneln prövas både av regeringen och av miljödomstolen, som bestämmer vilka miljövillkor som gäller för projektet, både under byggtiden och i driftfasen.
Tre kapitel i miljöbalken är av särskild vikt för Citytunnelprojektet:
-
Miljöbalkens 9 kaptiel, som handlar om miljöfarlig verksamhet. Med miljöfarlig verksamhet menas byggande och drift av Citytunneln samt konsekvenserna av detta i form av exempelvis buller, vibrationer och utsläpp till luft och vatten.
-
Kapitel 11, som innebär obligatorisk prövning för alla som bygger i vatten eller använder grundvatten. Såväl grundvattensänkningarna som byggandet av en ny bro över Suellskanalen, invallningar, ledningar i kanaler och anläggandet av en port under Slottsbron måste prövas enligt detta kapitel.
-
Kapitel 17, som reglerar regeringens tillåtlighetsprövning av projektet.
När regeringen den 6 mars 2003 beviljade Citytunnelprojektet tillåtlighet enligt miljöbalken innebar det att processen i miljödomstolens kunde inledas.
Prövning i etapper
Miljödomstolen i Växjö valde att dela upp prövningen i fyra etapper. Varje etapp kungjordes separat och behandlades vid fem huvudförhandlingar åren 2003-2005.
Etapp 1: Malmö C
Vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken
Omfattar station vid Malmö C, anläggningar vid Suellsbron och Inre Hamnen samt port vid Slottsbron
Etapp 2: Tunnlar och station Triangeln
Vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken
Omfattar station Triangeln, huvudtunnlar, tvärtunnlar och angreppsschakt samt avloppsledningar i kanalerna
Etapp 3: Hyllie-Vintrie
Vattenverkamhet enligt 11 kap. miljöbalken
Omfattar betongtunnlar, portal och ramp i söder samt spår vid Hyllie-Vintrie
Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (både bygg- och driftskedet)
Miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken
Omfattar etapperna 1-3 |
Miljödomstolens prövning av City-
tunneln ägde rum i Malmö åren
2003-2005. |
Etapp 4: Lockarp
Vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken
Miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken
Omfattar spår vid Lockarp samt Havemosse
Sedan prövning skett av etapperna 1-3 enligt 11 kapitlet miljöbalken (vattenverksamhet) prövades dessa etapper enligt 9 kapitlet miljöbalken (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). I december 2004 avkunnades dom avseende dessa etapper.
Avslutningsvis prövades etapp 4, Lockarp, enligt både 9 och 11 kapitlet miljöbalken. I november 2005 avkunnades dom för denna etapp. |
Under förhandlingen om etapp 4,
Lockarp, synades bland annat
området kring Havemosse. |
Planering i tre steg
Tillåtlighetsbeslutet och den kommande miljöprövningen har föregåtts av en omfattande planering. Denna planering ska enligt lagen ske i tre steg - förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan.
-
Förstudien bildade underlag för de samråd som hölls mellan myndigheter, kommuner, miljöorganisationer och allmänheten våren 1999. Med förstudien som underlag beslöt Länsstyrelsen att projektet kunde medföra betydande miljöpåverkan. Därför utarbetas en järnvägsutredning med tillhörande miljökonsekvensbedömning.
-
Järnvägsutredningen redovisar hur olika studerade systemalternativ uppfyller projektets ändamål. Utökat samråd har hållits med allmänhet, organisationer och myndigheter. Järnvägsutredningen är ett underlag dels för beslut om vilket alternativ som ska genomföras, dels för regeringens tillåtlighetsprövning av Citytunneln. Läs mer om systemalternativen här.
-
Regeringens tillåtlighetsbeslut våren 2003 innebar att järnvägsplaner, där bland annat utformning och markbehov beskrivs mera detaljerat, kunde upprättas. Den ena gäller Citytunnelbananan med förbindelsespår vid Vintrie, den andra förbindelsespåren i Lockarp. Järnvägsplanen för Citytunnelbanan fastställdes av Banverket i januari 2004. Sedan den överklagats blev den slutgiltigt fastställd av regeringen i februari 2005. Därmed föll den sista pusselbiten på plats inför byggstarten. Läs mer om järnvägsplanerna här.
Projektet har beviljats de tillstånd enligt plan- och bygglagen som är nödvändiga för att kunna sätta igång bygget. Det första spadtaget togs den 8 mars 2005.