Citytunnelprojektets järnvägsspår går över flera fornlämningar. Många nya har också upptäckts vid de arkeologiska förundersökningar som gjordes inför byggandet av Citytunneln. Resultaten av arkeologernas undersökningar har stor betydelse för forskningen och vår kunskap om Malmös tidigaste liv.
 |
|
Fornlämningsområden i anslutning till den nya järnvägen ovan mark som undersökts.
Klicka för större bild. |
Genom byggandet av Citytunneln får vi veta mer om Malmös historia. Tack vare moderna undersökningsmetoder, som kemisk analys av jorden och magnetiska undersökningar, kan vi få veta mer än det som berättas genom fynd av redskap, stolphål, keramik och liknande.
Eftersom fornlämningarna kommer att tas bort allt eftersom Citytunnelförbindelsen byggs måste de undersökas noga och dokumenteras enligt kulturminneslagen. Det är Malmö Kulturmiljö som ansvarat för utgrävningar och dokumentation före och i samband med byggprojektet.
Mjärde från Jägarstenåldern
 |
|
En rekunstruktion av Malmömjärden |
De senaste arkeologiska fynden gjordes i schaktet vid Malmö C i maj 2006. Först hittades ett fångstredskap, en så kallad mjärde. Fyndet var unikt, liknande fynd hade tidigare gjorts endast på ett fåtal ställen och mjärden var nästan helt intakt. Någon vecka senare hittades delar av ytterligare två mjärdar och ett spjutliknande föremål som kan ha använts som ljuster.
Att flera fångstredskap hittades inom ett begränsat område visar att det kan ha varit fångsställe som hittats. Analyser med så kallade C14-metod visade senare att fynden var över 7000 år gamla, från jägarstenåldern. Läs nyhetsartikel.
Palissaden vid Annetorpsvägen
Där Pildammsvägen möter Annetorpsvägen finns i dag en rondell. För nästan 5 000 år sedan var platsen inhägnad med mer än 2 000 grova stolpar av ek och ask. Den här typen av inhägnader kallas palissader och endast ett fåtal är kända i Skandinavien.
I Sverige finns endast en liknande konstruktion och den ligger tre kilometer västerut, vid Bunkeflostrand. Palissadens stolpar beräknas ha varit ett par meter höga och det har funnits tre eller fyra ingångar.Palissaden upptäcktes i samband med arkeologiska utgrävningar i slutet av 1980-talet. I och med undersökningarna inför Citytunneln har arkeologerna kunnat undersöka så gott som hela palissaden.
Undersökningen visar att det inte har bott några människor innanför palissaden. Den har troligen haft andra funktioner, där bland annat ceremonier av olika slag har ingått.
Vid ett av stolphålen har våra förfäder offrat avslagen från yxtillverkning. De har också upphettat flinta i öppna eldar som en del av någon okänd ritual.
Var människorna, som byggde palissaden, bodde är fortfarande inte klarlagt. Klart är däremot att det har bott människor på platsen både före och efter palissadens byggande.
Järnåldershus
Ett par tusen år efter palissadens anläggning, i äldre järnåldern, byggdes ett hus rakt över de västra stolphålsraderna. Arkeologerna har också hittat en kruka i en grop inne i palissaden, men den är nästan tusen år äldre än husen.
Bunkeflo by
 |
|
Bunkeflo by - klicka för att öppna ett större fönster. |
Bunkeflo by är en medeltida by, som berörs av arkeologiska undersökningar i samband med Citytunneln. Byn är känd redan på 1200-talet, och såväl kyrka som stormän har genom århundradena haft stor betydelse för byn.
Vid 1700-talet bestod byn av nio gårdar, och vid enskiftet 1806 fick sju av dem flytta ut. En av dem, nr 9 i den gamla kartan intill, är mer känd som Skånegården och fungerar idag som rastplats vid Öresundsförbindelsen. Utgrävningarna kan ge svar på många frågor kring Bunkeflo by. Bland annat när byn etablerades och hur den har utvecklats och förändrats.
Klockgjutning på gård nr 1
Arkeologerna har hittat välbevarade rester av gård nr 1, som ses uppe till vänster i den gamla kartan. Fynden har visat boplatslämningar från både bondestenåldern och järnåldern. Dessutom fanns en ugn för smältning av brons.
En analys visar att bronsens sammansättning är typisk för bronser i klockor. Ytterligare utgrävning på platsen ledde till att även platsen för gjutformen hittades, liksom rester av den gjutform av lera som klockan stöptes i.
Metallprover tyder på att klockan tillverkats någon gång mellan 1300- och 1700-talet. Arkeologerna vet att länsherren på Malmöhus, Sivert Grubbe, skänt en storklocka till Bunkeflo kyrka år 1615. Denna klocka hänger i dag i den nya kyrkan i Bunkeflo.
Analyser av klockbronset visar att det sannolikt är denna storklocka som tillverkats på gård nr 1.
Mystisk madonna överraskade
Till de mer uppseendeväckande fynd som gjorts i Bunkeflo by hör den vackert snidade madonnafigur som hittades år 2002. Statyn återfanns bland lämningarna efter gård nr 1. Hur den hamnat där är höljt i dunkel.
Statyn är snidad i ben och föreställer jungfrun med Jesusbarnet. Den härrör enligt arkeologerna från 1300-talet. Den kan ha ingått i ett portabelt altare, så kanske har madonnan följt med sin ägare under resor.
Ett annat intressant fynd är en sigillstamp med texten Iohanis de Rosfalt, som troligen också är från 1300-talet. Fynden tyder på att gården beboddes av betydelsefulla personer.
Det finns också många fynd i området väster om Bunkeflo by. Bland annat en typ av boplats från den absolut äldsta delen av bondestenåldern, vilket är mycket ovanligt. Dessutom finns spår av flintspåntillverkning och hus från yngre bondestenåldern.
Hyllie
I området där station Hyllie ska ligga finns ett boplatsområde som har legat vid ett våtmarksområde som förr sträckte sig längs den nuvarande Bunkeflovägen. Läget har lockat till sig boplatser från stenåldern till äldre järnåldern.
Bland annat har man hittat spår efter fem hus från äldre järnåldern. Dessutom finns en stenkonstruktion som troligen är från yngre järn-åldern, men vad den haft för funktion är ännu okänt.
I den norra delen av området har man även funnit rester av ett bostadshus, ett grophus och ett par brunnar som troligen härrör från bronsåldern eller yngre järnåldern.
 |
|
Kompletterande utgrävningarna i Lockarp hösten 2006. |
Lockarp
Längs förbindelsespåret vid Lockarp har man funnit boplatslämningar som troligen hänger ihop med dem man hittade när Yttre Ringvägen byggdes. Lämningarna är en del av en omfattande järnåldersbebyggelse.
I Lockarps by har man funnit lämningar från medeltid och framåt i det område som är undersökt. Området omfattar minst två gamla gårdslägen, varav det ena, nr 5, var bykrog under 1700-talet. Hösten 2006 genomfördes ytterligare undersökningar i Lockarp. Fynd från den utgrävningen visade att det på platsen troligen etablerades ett storgods redan på 900-talet.
Risebergabäcken
Det ostligaste undersökningsområdet gränsar till Risebergabäckens våtmarksområde. På markerna som hör till de närmaste gårdarna har man hittat många fynd, exempelvis flintyxor. Förundersökningen har inte kunnat finna något som kan förklara de många fynden, vilka kan komma från boplatser eller offer i våtmarken.
Läs mer om arkeologi på Malmö Kulturmiljös hemsida.