Totalt beräknas det gå åt över 400 000 kubikmeter betong till de två tunnelrören, stationerna, till broar, ramper och andra konstruktioner inom Citytunnelprojektet. Det är mer betong än som användes till Öresundsbron.
 |
|
Betongstationerna i Holma |
 |
|
Tunnelsegmenten gjuts i stålformar |
 |
|
Segmenten lagras på en depå vid fabriken |
 |
|
Betongarbete vid station Hyllie |
 |
|
All betong kontrolleras kontinuerligt |
En av Citytunnelprojektets entreprenörer, MCG (Malmö Citytunnel Group) har uppfört två betongstationer och en segmentfabrik vid Holma. Projektets övriga entreprenörer köper betong från externa producenter, bland annat Sydsten.
40 000 segment blir 5 000 tunnelrör
I takt med att borrmaskinerna borrar sig fram under Malmö byggs tunnelrören inuti själva maskinerna. Rören sätts samman av tunnelringar. En tunnelring består av åtta armerade betongsegment, varav ett fungerar som lås. Segmenten är 1,8 m breda och väger cirka sex ton vardera. Totalt ska 40 000 segment gjutas, vilket motsvarar 100 000 m3 betong. Det går åt 7 500 ton armering till segmenten.
Traditionellt hantverk
I den specialbyggda fabriken i Holma tillverkas cirka 80 tunnelsegment per dag. Prefabricerad och förmonterad armering placeras i gjutformarna innan betongen hälls i. Formarna vibreras och betongen fördelas på rätt sätt. Efter tre timmar har segmenten förhärdats och ytan kontrolleras manuellt.
Nästa moment i processen är härdning i ugn i cirka 45 grader. Här står segmenten i 7,5 timmar. Betongsegmenten ställs nu upp för lagring i väntan på att tunneln ska växa fram. Under tiden pågår den slutliga härdningsprocessen. Minst 28 dygn ska segmenten mogna innan de kan användas. När borrmaskinerna påbörjar sitt arbete är målet att 30 procent av segmenten ska vara gjutna och uppställda på upplagsplatsen. På så sätt skapas ett buffertlager vilket innebär att produktionen av segmenten är oberoende av borrmaskinernas framdrift.
Högteknologi
En del av betongen som används vid station Hyllie, Malmö C och cutandcover tunnlarna i Holma är unik i världen. Det är första gången som någon systematiskt arbetat fram en receptur som ger en betong som ska vara frostbeständig samtidigt som den står emot brand eller extremt hög värme. Omfattande tester har genomförts för att tillgodose de båda ytterligheterna. Bland annat på Statens Provningsanstalt. För brand gäller att betongen ska
stå emot 1 300 grader. Betong brinner inte. Men den innehåller vatten. Vid brand, och därmed extrem hög värmealstring, förångas vattnet i betongen. Ånga har större volym än vatten, vilket skulle innebära att betongen skulle brista och falla sönder.
För att undvika att betongen expanderar vid hög värme har en teknik utvecklats där små, små plastfibrer, polypropylenfibrer, blandas in i betongmassan. Vid hög värme smälter fibrerna och lämnar på så sätt plats åt det förångade vattnet, vilket alltså förhindrar att betongen brister. Fibrernas längd är sex millimeter och 18 tusendels millimeter i diameter. Med den här tekniken kan en tunnel byggas på det mest säkra sätt som idag är möjligt. Tekniken medför även att tunneln i princip är underhållsfri och betongkonstruktionen beräknas vara intakt i mer än 120 år.
Till stationer och broar
Betongstationernas uppgift är också att förse projektet med betong som ska användas till de konstruktioner som platsgjuts. Beroende på vilka egenskaper som eftersträvas produceras betongen i särskilda blandningar enligt specifika recept. Varje enskild blandning kontrolleras i ett eget laboratorium innan den går vidare ut till aktuell arbetsplats för att användas.