Citytunneln utformas med höga säkerhetskrav. Hög säkerhet i både bygg och driftfasen nås genom att ett säkerhetstänkande förs in i planering, projektering och byggande.
Vid evakuering av stationen sugs
brandröken ut genom fläktsystemet
(brun pil). Övetryck i det inglasade
utrymmet hindrar röken från att
tränga in (blå pil). |
En mängd riskanalyser har genomförts innan byggstarten och fortsätter alltjämt under byggfasen. Utifrån dessa resultat tillämpas lämpliga säkerhetsåtgärder. Citytunneln är planerad för enbart persontrafik. Därmed ska inte godstransporter trafikera spåren.
Citytunneln får heller inte användas för trafik med farligt gods. Tillsynsmyndigheten kan dock ge dispens för enstaka transporter, dock enbart om säkerhetskraven uppfylls. Inte heller dieseltågtrafik ska tillåtas.
Alla tåg som ska trafikera Citytunneln måste installera nödbromsblockering. Om någon skulle dra i nödbromsen inne i tunneln kör tåget till närmaste station för evakuering. Nödbromsblockering är ett av flera krav som ställs på de tåg som ska passera i Citytunneln.
Säker utrymning
Evakuering under jord. Passagerarna tar
sig till det icke drabbade tunnelröret via
någon av de 13 tvärtunnlarna. |
Vid eventuell brand i ett tåg ska tåget normalt köras till närmaste station, där tåget utryms. Stationerna är byggda för att klara en snabb och säker evakuering. Tågtrafikledningen har ansvar för när och hur utrymning av tåg och station kan ske. Om ett tåg inte kan köra till närmaste station, finns 13 tvärtunnlar med cirka 350 meters mellanrum för evakuering under jord.
Vid en nödsituation stängs trafiken även i det icke drabbade tunnelröret. Stationerna Malmö C Nedre, Triangeln och Hyllie är dimensionerade för att fungera som närmaste säkra utrymningsplats. De är också dimensionerade och förberedda för att en räddningsaktion ska kunna genomföras på bästa och säkraste sätt.
Räddningstjänsten har möjlighet att göra insatser i tunneln och på stationerna via flera angreppsvägar från marknivå. Angreppsvägarna är strategiskt placerade utmed hela tunnelns sträckning.
Tv-övervakad räddningsinsats via
ett av de två angreppsschakten.
Klicka för större bild. |
Automatisk information
Om en nödsituation uppstår startar automatiskt ett talat utrymningsmeddelande i högtalare placerade över plattformarna och längs med utrymningsvägarna på aktuell station. Ett automatiskt utrymningsmeddelande visas även på informationsmonitorer inom stationen och längs in och utgångarna till markplan.
I tågen kan tågpersonalen ge information till resenärerna på uppdrag av tågledare. Eventuell brandrök sugs ut via kanaler i taket. Rulltrapporna hålls rökfria genom inglasning och övertryck. Tunneln och stationerna är utformade så att brand eller rök inte kan spridas från det ena tunnelröret till det andra.
Övervakning
En förutsättning för god säkerhet är en väl fungerande organisation. Säkerhetsfrågor diskuteras kontinuerligt i samråd med myndigheter.
En speciell referensgrupp är tillsatt för att följa och påverka arbetet under hela projekttiden. Gruppen består av personer från myndigheter och organisationer som handlägger säkerhets och räddningsfrågor. Under byggskedet och innan driftstarten ska ett antal övningar genomföras för att testa säkerheten. Övervakning av trafik och teknik kommer att ske via Banverkets driftsledningscentral som är bemannad dygnet runt.
Säkerhetspolicy
-
Citytunneln ska tillgodose höga krav på säkerhet för skador på person, egendom och miljö, och därvid utformas så att den är minst lika säker som andra moderna järnvägsanläggningar i Sverige.
-
Hög säkerhet i både bygg- och driftfasen ska nås genom att ett säkerhetstänkande förs in i planering, projektering och byggande.
-
Anläggningsutformning och installationer ska väljas så de bidrar till en hög driftsäkerhet och tillgänglighet, vilket är viktigt för ett ökat nyttjande av järnvägen som färdmedel.