Från Malmö C till strax söder om Annetorpsvägen i stadsdelen Holma byggs projektets sex kilometer långa tunneldel. Fyra och en halv kilometer borras med två sköldade tunnelborrmaskiner (TBM). Borrmaskinerna borrar två parallella enkelspåriga tunnelrör 20–25 meter under marknivån, alltså totalt nio kilometer borrningsarbete. I början och slutet av den borrade delen byggs resten av tunneln i öppna schakt.
I den del av schaktet som vetter mot Annetorpsvägen monteras de båda borrmaskinerna. Det är också här som maskinerna startar borrningarna norrut mot Triangeln och vidare till Malmö C där de monteras ned. I schaktet i Holma platsgjuts en del av tunneln, en 360 meter lång sträcka. Jorden som grävs ut återfylls kring och ovanpå betongtunneln, vilket innebär att marken återställs i ursprungligt skick. Spåren går vidare söderut mot station Hyllie i nedschaktat läge, cirka 7 meter under marknivån.
 |
|
Den borrade tunneln består av två parallella tunnelrör med en inre diameter på 7,9 meter. Mellan tunnelrören byggs sammanlagt 13 tvärtunnlar. Avtsåndet mellan tvärtunnlarna är cirka 350 meter. |
Beprövad metod
Tekniken med att borra med sköldade tunnelborrmaskiner och klä tunnlarna med betongsegment är väl beprövad. Den har använts med framgång i hundratals tunnelprojekt runt om i världen. Bland annat vid byggandet av tunnlarna under Engelska kanalen och Stora Bält, samt tunnlarna till Metron i Köpenhamn.
Påverkar inte grundvatten
Kalkberget där tunnelrören borras är på många ställen starkt vattenförande. Genom att tunnelrören byggs vattentäta redan från början undviks grundvattensänkningar såväl i byggskedet som i driftsskedet. Borrmaskinerna kan slutas i fronten. Därmed kan borrningen genomföras under fullt grundvattentryck utan att vatten tränger in i maskinerna under processen.
|
|
|
Borrhuvudet arbetar under tryck för att hålla undan vattnet. Från borrhuvudet och bakåt tätar en sköld mot kalkberget. |
Stomljudsdämpning
När förbindelsen tas i drift alstras vibrationer då tågen kör i tunneln. Vibrationerna fortplantas via tunnelrör, berget och marken in i närbelägna byggnader där de kan stråla ut och uppfattas som hörbart stomljud. Det hörbara stomljudet uppfattas av människan som ett mycket lågfrekvent mullrande ljud. För att minska stomljudet till de nivåer som miljödomstolen har fastställt, kommer spåren i tunnlarna att vibrationsdämpas.
Tunnelentreprenör
Bygget av betongtunnlar och järnvägsrampen ingår i entreprenaden Tunnlar som har tilldelats byggkonsortiet MCG som består av tyska Bilfinger Berger AG samt danska Per Aarsleff A/S och E Pihl & Søn A/S.