Tunneldelen i Citytunnelprojektet omfattar sträckan från Malmö C till strax söder om Annetorpsvägen i stadsdelen Holma. Tunnelns totala sträckning är sex kilometer. Tjugo till tjugofem meter under marknivån har två sköldade tunnelborrmaskiner borrat parallella, enkelspåriga tunnelrör. Varje tunnelrör är fyra och en halv kilometer långt. I början och slutet av den borrade delen byggdes resten av tunneln i öppna schakt.
Startpunkten för de två borrmaskiner som borrade tunnlarna under Malmö var ett schakt vid trafikplats Hyllie. I samma del av schaktet göts sedan 360 meter av tunneln på plats. Jorden som grävdes ut användes sedan för återfyllning kring och ovanpå betongtunneln.
 |
|
Den borrade tunneln består av två parallella tunnelrör med en inre diameter på 7,9 meter. Mellan tunnelrören har sammanlagt 13 tvärtunnlar tagits ut. Avtsåndet mellan tvärtunnlarna är cirka 350 meter. |
Tvärtunnlar
Citytunnelns två tunnelrör är förbundna av 13 tvärtunnlar med cirka 350 meters mellanrum. Tvärtunnlarna ska användas dels för tekniska installationer, dels i samband med evakuering om en olycka inträffar när Citytunneln är i drift. Arbetet med en tvärtunnel inleddes med att ett tiotal undersökningshål borradesför att se hur mycket vatten som finns i berget och om det var nödvändigt att täta. Därefter sågades ett hål i tunnelväggen och kalkberget togs ut med en mindre fräsmaskin och en hydraulisk hammare. Vid behov förstärktes berget med bergbultar och sprutbetong.
Varje tvärtunnel tog ett par månader att ta ut. Arbetet gjordes parallellt med tunnelborrmaskinernas framdrift. För att inte störa arbetstågen som försåg borrmaskinerna med tunnelsegment och annat material lades dubbelspår där arbetet med tvärtunneln pågick. På så sätt kunde arbetstågen enkelt passera förbi tvärtunneln. Kalkmassorna från arbetet med tvärtunnlarna transporteras sedan till Norra hamnen.
Angreppsschakt
Räddningsinsatser i tunnlarna kan göras vid stationerna eller via två angreppsschakt. Det ena finns vid Stadiongatan och det andra vid Kung Oscars väg. Angreppsschakten, som löper ner i två av de 13 tvärtunnlarna, är 20–25 meter djupa och 4,5 meter breda. Schakten togs ut från markytan, med grävmaskiner och maskiner med hydraulhammare. Därefter kläddes angreppsschakten med vattentät betong. Räddningstjänsten kommer att ha tillträde till angreppsschakten via luckor i marken.
När förbindelsen tas i drift alstras vibrationer då tågen kör i tunneln. Vibrationerna kan fortplanta sig via tunnelrörets betong, berget och marken in i närbelägna byggnader där de kan stråla ut och uppfattas som knappt hörbart stomljud. Det hörbara stomljudet uppfattas av människan som ett mycket lågfrekvent mullrande ljud. För att minska stomljudet till de nivåer som miljödomstolen har fastställt, kommer spåren i tunnlarna att vibrationsdämpas. Spåren kommer inte att läggas på ballast, som är den vanliga tekniken för spårläggning ovan mark. Spåren och rälsinfästningarna kommer istället att gjutas in i tunnels botten med mellanliggande dämpande material.
Tunnelentreprenör
Bygget av betongtunnlar, station Triangeln och järnvägsrampen har utförts av byggkonsortiet MCG som består av tyska Bilfinger Berger AG samt danska Per Aarsleff A/S och E Pihl & Søn A/S.